Jag jobbar med en serieroman om att som ung tjej som mår dåligt förhålla sig till bilderna av ”unga tjejer tjejer som mår dåligt”. Även om psykisk ohälsa blivit mer omtalat saknar jag det komplexa i hur de berättelser som finns påverkar vilka uttryckssätt som finns tillgängliga.
Huvudpersonen är i gymnasieåldern och besväras av hur otydliga hennes problem är, att hennes historia inte är tillräckligt ”bra”. Hon börjar med prostitution för att lindra sin ångest men också bevisa för sig själv, omvärlden och vården att det hon känner är på riktigt.
Ibland växer mina serier till andra verk, mina “otydliga demoner” har blivit en symbol för psykisk ohälsa och jag experimenterar med ljuskronor och -manschetter i plexiglas.

Besök mig på sociala medier