Tilda Lundbohm

Tilda Lundbohm

Jag jobbar med frågor om tillhörighet. Jag vill veta varför olika personer hittar hem i olika saker. I mina konstprojekt dras jag ofta till det extrema. I ytterligheterna kan jag utforska människans olikheter och likheter. Extrema känslor och situationer blir för mig ett tydligt sätt att jämföra hur människor tänker och vad dom dras till. Även människans utsatthet och var gränsen mellan verklighet och fiktion går intresserar mig.

Teman jag jobbar extra mycket med är nazism och psykisk ohälsa.

Patricia Aramburu

Jag gör konst till mig själv… 4åriga Patricia, 14åriga Patricia till 88åriga Patricia. Det jag skapar är egoistisk barnslig nyfiken hungrig och rå. Jobbar med ord och teckning sen jag var barn, något jag har utvecklat vidare och som ett naturlig första steg i mitt skapande. Steg två har inga gränser utan beror från projekt till projekt hittills har jag gjort skulptur, installation, seriebok och performance. Sedan kommer interaktionen med den som iakttar/medverkar eller rent av blir medskapare av verket.

Känslor i det offentliga rummet, jag brinner för råa känslor och att alla ska få finnas och ta plats (Silvan Tomkins affektteori ). Sen kroppen rätt att synas, vår världen är besatt att klä på, sminka, banta, täcka, omforma, klassificera, fördöma och begränsade den. Jag brinner för kroppens rätt att finnas (Donna Haraways teori The other).